Just nu är jag inne i ett flow. Jag har satt upp system och regler som gör att jag ska kunna gå ner i vikt och jag har väldigt lätt för att hålla mig till planen. Jag känner det som att jag har kommit på nåt som ingen annan förstår. Jag är smartast i världen och att gå ner i vikt är det enklaste som finns. Jag har gått ner mer än två kg på bara några dagar och jag känner ingen tydlig hunger eller vilja att äta mer än jag gör. Jag njuter av min frukost på morgonen framför en serie, med tända ljus och gott kaffe. Jag går mina friska morgonpromenader och jag känner mig som en bättre en människa, jag tar in naturen, vattnet och känner mig lyckligt lottad som får uppleva allt vackert. Och sådär fortsätter dagen, med mysiga avbrott och på kvällen äter jag min goda gröt med banan, bär nätter och jordnötskräm och mediterar innan jag somnar bland alla mysiga kuddar i min mjuka säng.

Men, jag förstår samtidigt att jag inte är den här den här härliga människan utan att jag spelar henne. Jag har henne till låns så länge motivationen går vid min sida. När motivationen lämnar mig står jag kvar som den latmask och hetsätare jag är och vem ska hjälpa då?

Mina system. Min planering, Jag har försökt kratta vägen för mig själv den här gången så att det ska gå så enkelt som möjligt. Jag har berättat för alla i min omgivning om mina regler så att det inte ska komma tjat om bullar och vin. Jag förbereder matlådor varje söndag så att jag alltid har det nyttiga alternativet nära till hands. Ser till att det alltid finns frukt när jag dippar och är stenhård med sömnen. Jag är så förberedd som jag kan bli och ändå är jag livrädd att jag åter igen ska misslyckad.